Denna blogg läggs ner, här och nu!

Stekandes bacon en sen söndagskväll bestämmer jag mig för att inte blogga mer. Adjö.

Uppbrott

Varje ord på guldvåg, varje tanke censurerad

Tre små ord

Hur hanterar man det faktum att frågan "hur mår du" kommit kanske tre-fyra gånger på de nästan tio år som man känt personen, trots att det kanske funnits orsak att fråga någon gång i veckan...

Ge mig tillbaka kontrollen!

Jag orkar snart inte längre med att det är ångesten som har kontrollen över min kropp, själ och medvetande när det är jag själv som borde ha det.

Trött på att vakna på morgonen efter en okej natts sömn och sekunderna efter att ögonen slagits upp griper ångesten taget om kroppsdel efter kroppsdel...

Inte längre rädd

Det är lika gott att förlika sig med det, oavsett. Döden drabbar oss alla, det går inte att komma ifrån.

Jag är inte längre rädd, den kommer när dwn kommer, och är inget som går att förhindra. För vissa dröjer den längre, för andra kommer den tidigt, obegripligt tidigt.

Döden har alltid funnits i min närhet, men jag har nog aldrig lärt mig att hantera dess följder.

Min värsta fiende

Tiden, denna flyktiga företeelse som finns kring oss alla och styr våra liv osynligt men med järnhand.

Den är min värsta fiende, står aldrig på min sida och påminner mig ständigt om allt jag inte hunnit med, och hur lite av den som jag har kvar.

Hörde jag någon säga "Stoppa världen, jag vill stiga av" ?

Det väger aldrig jämnt

De säger " det är klart du ska säga vad du tycker ", men det blir ett jävla liv när jag är uppriktig. Att väga orden på vågskålen kontra risken att stöta sig med någon orkar jag inte med.

Mina åsikter är inte alltid bekväma, och de passar inte alla människor och det finns tre saker de känsliga kan göra:

1) Bita ihop och respektera min rätt att uttrycka min åsikt.
2) På ett trevligt sätt, utan gap och skrik, tala om att åsikten inte delas.
3) Sluta konversera med mig och/eller ta del av det jag framför, i tal eller skrift.

Det finns dagar jag bara väljer att backa och låta alla andra ta plats, men ta det inte för givet - aldrig!